matssundin.blogg.se

 

Här i Guiyang pågår en fotoutställning om det andra kinesisk-japanska kriget, 1937-1945. Utställningen består av ca tvåhundra bilder och tillägnas 70-årsminnet av krigsslutet den 2 september 1945 (det vill säga idag). Bilderna är tagna av kinesiska och usanska krigskorrespondenter och visar händelser i Guizhou-provinsen (där Guiyang är huvudorten).

 

Utställningen ger mig som europé nya perspektiv på tiden före och under andra världskriget eftersom jag är smått färgad av den västerländska historiebeskrivningen; om krigsutbrott, allierade, axelmakter, nazister, fascister, semiter etc. Bilderna av det andra kinesisk-japanska kriget återger inte de mest bestialiska handlingarna men tillsammans med bildtexterna ger de förståelse för de krigsfasor som pågick under tiden som stora delar av Europa stod i brand.

 

Utställningen ger också kunskap om vapenvilan i det kinesiska inbördeskriget, hur kinesiska soldater rekryterades, hur den allmänna och militära utbildningen bedrevs, hur den kinesiska armén bestod av två arméer, dels Mao ZeDongs dels Jiang JieShirs (= Chiang KaiShek), hur japanska armén tvingade kinesiska kvinnor att bli sexslavar, och hur Kina kom att alliera sig med USA och Storbritannien. Om detta och mer därtill handlar blogginlägget, allt med reservation för skevt bildurval (ibland suddiga bilder eftersom jag har tagit foton av foton), missförstånd och felöversättningar.

 

Hur och varför började kriget mellan Kina och Japan, 1937? Kriget, som är främst känt som det antijapanska motståndskriget, byggde på den Kejserliga japanska arméns storskaliga planer på att kontrollera det asiatiska fastlandet. Krigsutbrottet provocerades fram av Japan som hävdade att de saknade en japansk soldat på kinesisk mark, i staden WanPing, och ville därför tåga in och leta rätt på soldaten. Kina sade nej, men ett nej var inget svar och den 7 juli 1937 började japanska artilleriet beskjuta staden.

 

Kina kom att försvaras av två arméer eller snarare två militära regimer, dels Mao ZeDong’s dels Jiang JieShir’s (Chiang KaiShek). Hur kom det sig? De två regimerna kan förklaras med att det kinesiska inbördeskriget 1927-1949 gjorde vapenvila under den japanska invasionen. Orsaken till inbördeskriget kan ses ur två perspektiv. Det ena är att kommunisterna under ledning av Mao ZeDong gjorde uppror mot Republiken Kina under ledning av nationalisternas Jiang JieShi. Det andra perspektivet är att Jiang JieShi var avogt inställd till kommunisterna och gick till angrepp mot sina motståndare och nära nog krossade dem. Nu skulle parterna försvara Kina mot Japan.

 

Både skolbarn och vuxna rekryterades som soldater. En av barnsoldaterna visar idag upp ett foto från tiden inom armén.

 

 

Fotot på barnsoldaten och krigsveteranen i en och samma person är en sammanfattning av då och nu. I detta perspektiv av motsatsförhållande står barndom och krig i kontrast till ålderdom och fred.

 

Uniformerna skiljde sig åt mellan de två kinesiska arméerna. Jiang JieShi’s soldater var väluniformerade och de kom från en högre samhällsklass än Mao ZeDong’s fattiga folk.

 

 

Utställningen saknar bilder på Maos folk. Det kan förklaras med att de kinesiska krigsreportrarna var besuttna och kom från samma samhällsklass som Kinas ledare Jiang JieShi och tog därför inga foton på Maos folk (den andra parten i kinesiska inbördeskriget) vilka levde i bergen under povra förhållanden.

 

Universitet och betydelsefulla personer som befann sig i krigszonerna i närheten av bl a Beijing, NanJing och Shanghai flyttade ut sina verksamheter till Guizhou-provinsen.

 

 

 

Skälet till att provinsen blev en tillflyktsort var att området låg bakom det ”verkliga” Kina: det var svårtillgängligt, ringa utvecklat och hade en gles infrastruktur till följd av de talrika karst-bergen.

 

 

 

Av förståeliga skäl var kriget ett inslag i skolundervisningen. Man undervisades och sjöng sånger om kriget.

 

  

Kriget böljade och kinesiska armén gjorde både störda och ostörda truppförflyttningar. Bilderna nedan visar hur soldater tågar genom Yunnan-provinsen, grannprovinsen till Guizhou, och hur de tilldelas mat och dryck av ortsbefolkningen i samhällen som de passerar. Ingen visste om de skulle bli indragna i ett långvarigt krig. 

 

 

 

 

Kvinnor utnyttjades sexuellt under kriget. Den Kejserliga japanska armén tvingade kinesiska och koreanska kvinnor att arbeta som sexslavar i arméns egna bordeller. I många fall organiserades bordeller av privata agenter som övervakades av den japanska militären. Idag är kvinnornas sak högst politisk i både Japan och övriga bortre Asien.

 

 

Under dessa organiserade våldtäkter blev många kvinnor med barn, barn som blev fiendebarn, barn som i många fall ingen ville ha, barn som blev föräldralösa redan vid födseln och barn som idag har frågor om det förflutna.

 

När Japan attackerade i Pearl Harbor 7 december 1941 kom det kinesisk-japanska kriget att vävas samman med kriget i Europa eftersom Republiken Kina, med Jiang JieShi (Chiang KaiShek) i ledningen, blev en av USAs och Storbritanniens allierade gentemot Tyskland, Japan och Italien.

 

 

 

 

I Huaxi, ett av stadens distrikt (där jag bor), gjordes Guiyang Tsinghua High School om till läger för soldater från USA. 

 

 

USAs och Storbritanniens stöd till Kina bestod bl a i utbildning av kinesiska soldater, t ex genom att skicka dem till Indien för krigsutbildning.

 

 

Det kinesisk-japanska kriget var brutalt och slog hårt mot militärer och civilbefolkning. Ett exempel på krigsbrutalitet är att Japan använde giftig gas, bombade och brände Guizhou-samhällena DuShan, LiBo, ShanDu och DanZhai. Räderna pågick i sju dagar, 5000 personer dog, 7000 hushåll brändes och 20 000 blev hemlösa. Många av dessa tvingades söka skydd i bergen, i grottor.

 

 

År 1945 hade det kinesisk-japanska kriget pågått i åtta år. Japanska trupper tog sig allt längre in i Kina men kom att hejdas vid en vägbro i Guizhou-provinsen till följd av två sammanhängande händelser flera hundra mil därifrån, i Japan. Den 6 respektive 9 augusti fällde USA atombomberna över Hiroshima och Nagasaki med följden att Japan kapitulerade för övermakten 15 augusti och skrev på kapitulationen 2 september. Därmed stod Kina som en av segrarmakterna i andra världskriget.

 

 

Det kinesiska inbördeskriget blossade upp efter krigsslutet. Under kriget gjorde nationalisten Jiang JieShir, vars armé försvagats under kinesisk-japanska kriget, strategiska misstag och tvingades flytta Republiken Kinas ledning till Taiwan 1949 när kommunisten Mao ZeDong tog över det kinesiska fastlandet och grundade Republiken Kina. Men det är en annan historia.

 

Det är också en annan historia att framkasta tanken på att inledningen av kinesisk-japanska kriget var början på det andra världskriget och inte som det nu beskrivs; att kriget så småningom blev en del av andra världskriget. Hur det är med den saken får de lärda tvista om, men det är fritt fram att spekulera.